Impetigo


Uppdaterad: 23/01/2016
Specialitet: Dermatologi, Infektion
Synonymer
Svinkoppor
Andra stavningar
Latin/Grekiska
Impetigo contagiosa
Engelska
Impetigo

BAKGRUND

Definition

Ytlig hudinfektion med spontant uppkomna huderosioner som täcks av honungsgula skorpor. Kan delas in i enkel ytlig impetigo och bullös impetigo

Etiologi

Enkel ytlig impetigo: GABHS (S. pyogenes) ± S. aureus (koagulaspositiva)
Bullös impetigo: S. aureus (exfoliativt toxin; epidermolytiskt toxin). Finns fusidinsyraresistenta S. aureus

Epidemiologi

Vanligast hos barn i åldersgruppen 2-6 år (oftast barn < 12 år). Bullös impetigo uppkommer oftast hos nyfödda (men även äldre barn, vuxna). Vanligare områden med dålig hygien och trångboddhet. Små epidemier i förskolor och skolor kan förekomma. Toppincidensen är i i augusti/september
Överföring/smittsamhet: Person-till-personkontakt, autoinokulation (efter skrapning på ett infekterat område)

Patogenes

Enkel ytlig impetigo: Ytlig hudskada (p.g.a. klåda, dermatofytos, VZV, HSV, skabb, pediculos, brännsador, insektsbett etc.) framhäver fibronektinreceptorer i epithelium som binder till teikoinsyran i GABHS och S. aureus som leder till bakteriell kolonisering eller infektion
◊ M-T serotyperna av S. pyogenes som kan leda till akut nefrit är 2, 49, 55, 57 och 60
Bullös impetigo: S. aureus producerar exotoxin kallat exfoliativt toxin (exfoliatiner A, B, D [ETD]). Exfoliativt toxin D finns i ~ 10% av alla S. aureus-isolat. Dessa exotoxiner verkar mot desmoglein I som orsakar förlust av celladhesion i ytliga dermis och leder till klyvning/spaltning av det granulära cellagret i epidermis som leder till blåsor och sårskorpa. Bullös impetigo kan även uppstå på intakt hud

Riskfaktorer

Varm och fuktig hud; dålig hygien och trångboddhet, patienter med atopiskt eksem eller tidigare eksem, nasal kolonisering av bakterierna (recidiverande impetigo)

Differentialdiagnoser

Ekthyma, allergiskt kontakteksem, HSV, dermatofytos, VZV, bubbelbadsfollikulit (Pseudomonas)

KLINISKA MANIFESTATIONER

Enkel Ytlig Impetigo

Börjar som en macula/papula (smärtfri) och därefter bildas en vesikel med blekgult innehåll som spricker lätt och bildar en erosion som sedan torkar och bildar tjocka, honungsgula, kliande skorpor som sipprar ut gul vätska när de rivs bort. Lesionerna sprids långsamt
Lokalisation: Ansiktet (framför allt vid näsan, mungipor och örsnibbar), händer, handled, bål (kan likna dermatofytos p.g.a. av lesionernas ringformade utseende)

Bullös Impetigo

Ömma ytliga (slappa) blåsor (+ tunt rött erythem runtom) som mäter 0,5–3 cm i diameter. Blåsorna innehåller en blank/purulent vätska och när de spricker uppstår fuktiga, erytematösa sårytor som täcks av tunna, ljusbruna skorpor. ± allmänsymtom (ofta inga; feber, diarré), ± regional lymfadenopati
Lokalisation: Framför allt runt näsa och mun men även blöjområdet, armhålorna och nackvecken

Komplikationer

Furunkler, karbunkler, akut glomerulonefrit (väldigt sällan)

UTREDNING OCH DIAGNOS

Kriterier

Impetigo är en klinisk diagnos

Odling

Odling tas från infekterade utslag (från erosioner under sårskorpa). Detta görs för att säkerställa etiologisk diagnos vid resistensbestämning samt vid bristande kliniskt behandlingssvar, recidiv eller utbrott i familjer

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Behandlas av allmänläkare

Behandlingsöversikt

Egenbehandling initialt. Tillståndet läker ofta utan ärrbildning, även utan behandling. Vid utebliven effekt kan topikala medel användas för små och avgränsade impetigolesioner. Systemisk antibiotika bör användas vid större och mer utbredda lesioner

Egenbehandling

Krustor rengörs med tvål och vatten ± klorhexidinlösning. Antiseptisk handhygien är viktig

Farmakologisk Behandling

Lokalbehandling: När de ovanstående åtgärder inte är tillräckliga
Systemisk behandling: Vid utebliven effekt av topikal behandling samt vid utbredd och/eller progredierande impetigo (ofta bullösa impetigo)

Behandling av Impetigo
Topikal behandling
Klorhexidinlösning Appliceras 2 gånger/dag i 5 dagar
Väteperoxid (Microcid, Väteperoxid APL, 1 %) Appliceras 2-3 gånger/dag,i 7 dagar. Oklar effektivitet
Retapamulin (Altargo) Appliceras 2 gånger/dag i 5 dagar
Mupirocin (Bactroban) Endast vid behandling av MRSA.,Appliceras 2-3 gånger/dag i högst 10 dagar
Fusidinsyra (Fucidin) Bör undvikas p.g.a. resistensläget
Systemisk behandling
Vuxna  
Flukloxacillin (Heracillin, Flukloxacillin)
750–1 000 mg x 3 i 7-10dagar
Cefadroxil (Cefamox, Cefadroxil)
500 – 1000 mg x 2 i 7-10 dagar
Klindamycin (Dalacin, Clindamycin)
150–300 mg × 3 i 7-10 dagar – ges vid pc-allergi
Azithromycin (Azitromax, Azithromycin)
500 mg dag 1, därefter 250 mg dag 2-5 (totalt 5 dagar)
Amoxicillin/klavulansyra (Spektramox, Bioclavid, Amoxicillin/Clavulanic acid)
500 mg/125 mg varje 8 timme
Barn
Flukloxacillinmixtur (Heracillin)
50–75 mg/kg/dygn fördelat på 3 doser i 7 dagar
Cefadroxilmixtur (Cefadroxil)
25–30 mg/kg/dygn fördelat på 2 doser i 7 dagar
Klindamycin (Dalacin)
15 mg/kg/dygn fördelat på 3 doser i 7 dagar – ges vid pc-allergi

Copyright © medicinbasen.se 2016