Seborroisk Dermatit


Uppdaterad: 20/05/2016
Specialitet: Dermatologi
Synonymer
Seborroiskt eksem, mjälleksem, SD 
Andra stavningar
Latin/Grekiska
Dermatitis seborrhoica
Engelska
Seborrheic dermatitis (SD)

BAKGRUND

Definition

Vanlig, recidiverande fjällande hudsjukdom på hudområden med hög förekomst av talgkörtlar (glandula sebacea) såsom ansikte, hårbotten, över sternum, i axiller och ljumskar

Epidemiologi

Drabbar upp till 5% av populationen. Vanligare hos män (M>K). Vanligast hos spädbarn 3-6 månader och hos vuxna 30–60 år men kan drabba patienter i alla åldrar. SD recidiverar ofta under många år men klingar så småningom av med högre ålder (troligtvis p.g.a. minskad sebumproduktion)

Etiologi och Riskfaktorer

Etiologin är okänd men olika faktorer kan ha betydelse:
Hormoner: Oklart men kan förklara varför tillståndet uppträder i spädbarnsåldern, försvinner spontant, för att sedan dyka upp igen efter puberteten
Fungus: De lipofila jästsvamparna Malassezia furfur (tidigare kallad Pityrosporum ovale), Malassezia globosa och Malassezia restricta är en viktig del i etiopatogenesen. De stimulerar keratinocyten till produktion och frisättning av inflammatoriska cytokiner med tilltagande eksem som följd. Svampen producerar och frisätter även inflammationsframkallande lipas
Förändrat fettsyramönster: Kan vara viktigt i patogenesen vid infantil seborroisk dermatit
Neurogena faktorer: Associerat med parkinsonism/Mb Parkinson (p.g.a. ökad sebumproduktion), postcerebrovaskulära händelser, epilepsi, skador på det CNS, ansiktsförlamning och syringomyeli inducerat av neuroleptika med extrapyramidala biverkningar

Utlösande Faktorer

Stress, sömnbrist, ökat socker- och fettintag (?)

Differentialdiagnoser

Psoriasis, atopiskt eksem, tinea capitis, kontakteksem, rosacea, zinkbrist, kutant lymfom, Langerhans-cellhistiocytos

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Fjällande erytematiska utslag samt klåda (dock ovanligt hos spädbarn)
Ungdomar/vuxna: Börjar ofta som fet fjällning i hårbotten med erytem och fjällning från nasolabialvecken eller från huden bakom öronen
Barn: Tjocka, något feta fjäll på toppen av skalpen (mjölkskorv)
Mb Leiner: Barn med immunsvikt, generaliserad SD ofta med samtidig diarré tecken på vantrivsel

Predilektionsställen för Seborroisk Dermatit (SD)
SpädbarnHårbotten, på intertriginösa ställen och i blöjregionen
Tonåringar och vuxnaNäsvingarna, i nasolabialfåran, längs ögonfransarna, i ögonbrynen, i hårbotten och längs hårfästet, i hörselgångarna och bakom öronen, presternalt och interskapulärt
Äldre personerSkarpt avgränsat utslag i hudvecken i armhålorna, i ljumskarna, submammilärt, anogenitalt och i naveln. Det finns en tendens till generalisering av utslaget

Tecken

Fet, erytematös, gul, fjällande hud med minimalt förhöjda papler och plack. I svårare fall ses vätskande förändringar
Lokalisationer: Områden rika på talgkörtlar så som hårbotten (vanligaste), centrala delarna av ansiktet, ögonbryn, ögonfransar, skägg, glabella, de centrala och övre delarna av bålen (e.g. sternum), hörselgångarna, post-aurikulärt och genitala samt andra veck (axiller)
Hårbotten: Mjäll (tidigaste tecknet, p.g.a. ökad epidermal keratinocytproliferation) följs av eksem (fläckvis eller ibland över hela hårbotten och sträckande sig ner i pannan), erytem, fjäll och krustatäckta fissurer bakom pinnae
Öron: Fjällning i hörselgångarna är vanligt. Även otitis externa är vanligt
Ansikte: Erytem och fjällning ses i ögonbryn, nasolabialveck
Bål: Rodnade, fjällande, konfluerande, myntstora fläckar över sternum är vanligt
Hudveck: Axiller, ljumskar och i crena ani ses välavgränsad rodnad med måttlig fjällning

Komplikationer

Erytrodermi (hos äldre och HIV-infekterade personer)

UTREDNING OCH DIAGNOS

Kriterier

Detta är en klinisk diagnos

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Behandlas av allmänläkare. Skicka remiss till specialist vid komplicerade fall

Behandlingsöversikt

Tillståndet kan ej botas. Lokalbehandling inkluderar antifungala medel ± hydrokortison. Underhållsbehandling under vintern och perioder med recidiverande utslag

Farmakologisk Behandling

Hårbotten:
Salicylsyreolja APL (5 %, 300 ml): Löser upp tjocka mjällkakor. Får sitta i några timmar för att därefter uttvättas med ketokonazol (Fungoral, Nizoral) schampo
Ketokonazol 2% (Fungoral, Nizoral) schampo: 2-3 ggr/vecka under 4 veckor, låt sitta i 5-30 min. Kan användas efter steroidbehandling. Underhållsbehandling 1 gång i veckan
Zinkpyrition 1 % (zinc pyrithione): En gammal substans som fortfarande används, e.g. Head & Shoulders. Kan vara effektivt och kan roteras med ketokonazolschampo
Alternativt: Piroktonalamin (piroctone olamine, octipirox), ciclopirox olamine (ciklopiroxolamin), zinc pyrithione (zinkpyrition), seleniumsulfid schampon
Grupp III-steroid (betametason, mometason): 1×2 (ingnidning av hårbotten morgon och kväll) x 10 dagar
Ansiktet:
Hydrokortison + imidazolderivat: Exempelvis hydrokortison + mikonazol (Daktacort, Cortimyk) kräm 2ggr/dag i 10 dagar och därefter v.b. eller till symtomfrihet (kan vara 3-4 veckor). Triamcinolon + ekonazol (Pevisone) kan även provas
Kortison: Grupp I-steroid så som hydrokortison är vanligast. Vid kraftigare inflammation kan man använda grupp II eller III-preparat under en kortare period – rådfråga en dermatolog vid osäkerhet. Dock skall dessa kombineras med något antifungalt, e.g. mikonazol (Daktar), ekonazol (Pevaryl)
Antifungalt medel: Man kan underhållsbehandla med enbart antifungala medel utan kortison då Malassezia är en viktig komponent i SD. Observera att patienten skall rotera med olika antifungala preparat för att resistens inte skall uppstå. Preparaten kan smörjas ett par till några gånger per vecka
Imidazolderivat: Mikonazol (Daktar) eller ekonazol (Pevaryl) 2 gånger/dag
Ketokonazol (2 % kräm): Är en bästa topikala imidazolen, dock finns denna ej i Sverige
Terbinafin 1% kräm (Terbinafin, Lamisil): Finns inte många studier av terbinafin för SD men används för SD 1-2 gånger/dag. Dessutom används terbinafin vid tinea versicolor som orsakas av Malassezia. Se FASS för övrig info
Ciklopirox (1 % kräm): Finns heller inte i Sverige som i krämform utan endast som nagellack (Onytec)
Calcineurinhämmare: Pimekrolimus (Elidel) 10mg/g, 2 gånger/dag eller takrolimus (Protopic) 0,1 %, 2 gånger/dag kan provas vid frekventa recidiv. Se FASS för övrig info
Eksem i vecken (vecken behandlas som intertrigo): Grupp II-steroid-kräm så som klobetason (Emovat) eller hydrokortisonbutyrat (Lovoid, kutan) dagligen x 10 dagar och därefter vid behov

Referenser
1. Rosso, J. (2011). Adult Seborrheic Dermatitis: A Status Report on Practical Topical Management. The Journal of Clinical and Aesthetic Dermatology, [online] 4(5), p.32.
2. Gary, G. (2013). Optimizing Treatment Approaches in Seborrheic Dermatitis. The Journal of Clinical and Aesthetic Dermatology, [online] 6(2), p.44.

Copyright © medicinbasen.se 2016