Divertikulos


Uppdaterad: 26/01/2016
Specialitet: Gastroenterologi
Synonymer
Colondivertiklar, tarmfickor
Andra stavningar
Diverticulos
Latin/Grekiska
Diverticulosis
Engelska
Diverticulosis

BAKGRUND

Definition

Förvärvade herniationer av colonslemhinnan och submucosa genom colonväggen som är täckt av peritoneum
  • Äkta (medfödd) divertikel: Innehåller alla lager av colonväggen, ofta högersidig
  • Falska (förvärvad) divertikel: Innehåller slemhinnan och submucosa, ofta vänstersidig
  • Divertikelsjukdom: Divertikulos med symtom (10–20 % av dem med divertikulos har symtom)

Epidemiologi

Vanligt tillstånd hos den västerländska befolkningen. Lägre förekomst i icke-västerländska länder (i.e. Afrika och Asien). Prevalensen beror ålder där <5% är 40 år, 30 % är 60 år, 65 % är 85 år. Divertikulos orsakar ~ 40 % av episoderna med nedre GI-blödning

Etiologi

Genetiska orsaker, förändrad motståndskraft i colonväggen (nedsatt fasthet av bindvävnaden p.g.a. försvagning med åren), störd colonmotilitet, lågt fiberintag

Patogenes

Ökad transittid av faeces och minskad avföringsvolymen leder till ökat intraluminal tryck som leder till herniation vid platsen för relativ muskelsvaghet där vasa recta penetrerar för att leverera blod till colonslemhinnan och submucosan. Divertiklar bildas typiskt i parallella rader mellan taeniae coli
  • Lokalisation: I västvärden och personer > 60 år är divertiklar vanligast i sigmoideum och i colon descendens (90 %) och mindre vanliga i colon ascendens (15 %). I Asien och personer < 60 år gäller det motsatta
  • Storlek: Typiskt 5–10 mm i diameter men kan bli > 3 cm. Jättedivertikel mäter 3-15 cm i diameter

Patofysiologi

Vasa recta blir liggande exponerat i botten på divertikeln och utsätts för trauma vilket leder till hemorragi

Predisponerande Faktorer

Hög ålder, irritabel tarm, fiberfattig kosthållning, reducerad fysisk aktivitet, obesitas, NSAID

Differentialdiagnoser

Colon irritabile, colorectal cancer, appendicit, inflammatorisk tarmsjukdom

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Asymtomatisk (75–80 %). Eventuella symtom kan vara ökad gasbildning, ändrade avföringsvanor (förstoppning > diarré), vänstersidiga koliksmärtor som ofta utlöses av måltid och lindras genom gasavgång eller tarmtömning. Blödning (hematochezi) börjar oftast plötsligt utan föregående symtom. Det finns en överlappning mellan divertikulos och irritabel tarm

Tecken

Oftast inget men ibland förekommer ömhet i vänster fossa iliaca

Komplikationer

Divertikulit, blödning

UTREDNING OCH DIAGNOS

Diagnos

Diagnosen ställs med hjälp av kliniska manifestationer, colonröntgen eller coloskopi eller DT-colon

Coloskopi

Förstahandsval som säkrare visar tecken på divertikulos. Coloskopi kan ibland p.g.a. spasmer, luminala förträngningar och fixerad tarm vara svårgenomförd och därför kan en colonröntgen utföras initialt och sedan kompletteras med en coloskopi

Radiologi

DT-buk: Kan ställ diagnos
Colonröntgen: Kan utföras initialt och sedan kompletteras med en coloskopi
DT-colografi: Utförs inte regelbundet
Angiografi: Om coloskopi inte kan visualisera källan och pågående blödning är tillräckligt snabb (> 0,5-1 ml/min men ibland krävs > 2 ml/min)

Andra

Radionuklidskanning (fokuserar till blödningskällan)

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Specialist: Jättedivertikel och kraftiga blödningar kan behöva behandlas kirurgiskt
Inläggning: Vid komplicerad akut divertikulit eller kraftiga blödningar

Behandlingsöversikt

Beror på om det förekommer en divertikelblödning och blödningens omfattning. Enbart divertikulus utan blödning behandlas med patientinformation

Egenbehandling

Regelbundna måltider och fiberrik kost (kontrversiellt)

Farmakologisk Behandling

Bulkmedel: Vid förstoppning kan ispaghulaskal (Lunelax) eller sterkuliagummi (Inolaxol) ges
Antikolinergika (hyoscyamin): Provas vid plågsamma spasmer i colon
Mesalazin (Asacol, Pentasa): Minskad recidivbenägenheten, dock inte magsmärtorna

Blödning

Allmänt: Upphör spontant hos 70–80 % och kommer tillbaka hos ~ 20–40 %. Ofta behandlas blödningen under diagnostiska undersökningar så som angiografi eller koloskopi
Angiografi: Intraarteriell injektion av vasopressin under angiografin kan stoppa blödningen hos 70-90 % av patienterna
Coloskopi: Kan stoppa blödningen med hjälp av elektrokoagulering av kärlen eller injektion av adrenalin
Kirurgi: Segmentell resektion eller subtotal colektomi kan vara indicerat om blödningen inte stoppas genom koloskopi eller angiografi

Copyright © medicinbasen.se 2016