Aortastenos


Uppdaterad: 24/01/2016
Specialitet: Kardiologi
Synonymer
Stenos av valva aortae
Andra stavningar
Latin/Grekiska
Stenosis ostii arteriosi sinistri, stenosis ostii aortae
Engelska
Aortic stenosis (AS), aortic valve stenosis (AS)

BAKGRUND

Definition

Aortastenos (AS) indikerar en blodflödesobstruktion mellan vänster kammare (VK) och aorta. Kan delas ytterligare in i aortaklaffstenos (vanligast), subvalvulär stenos, supravalvulär stenos

Epidemiologi

Vanligaste förvärvade klaffsjukdomen. Ökad incidens med åldern. Vanligare hos män (M:K=3-4:1). 50 % av diagnoserna ställs postmortem. AS är en markör för kranskärlssjukdom

Etiologi

Bicuspida klaffar: Kalcifikation av medfödda bicuspida klaffar (< 70 år). 2 % av befolkningen har medfödda bikuspida klaffar
Tricuspida klaffar: Kalcifikation av tricuspida klaffarna (> 70 år) är den vanligaste orsaken
Andra orsaker: Reumatisk feber (sällsynt)

Etiologi

Ökat motstånd vid tömning av vänster kammare samt gradvis utveckling av hypertrofi (kompenserar för stenosen) leder till fördröjning av fyllningstiden och ansträngninsdyspné. Hypertrofi och nedsatt perfusionstryck i coronarartärerna leder till ischemi (angina pectoris). Ökad stenos och hypertrofi leder till dilatering av vänster kammare som leder till klinisk hjärtsvikt (HS)

Predisponerande Faktorer

Bikuspida klaffar, reumatisk feber

Differentialdiagnoser

Angina pectoris, KOL, lungödem, hjärtinfarkt, övriga klaffsjukdomar

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Allmänt: Länge asymptomatiskt. Symtom uppstår vid aortaklaffarea (AKA) < 1 cm2 eller samtidig kranskärlssjukdom (KKS)
Angina pectoris: Ökad syreefterfrågan (hypertrofi)  samt minskad syreförsörjning (minskat perfusionstryck) ± KKS
Ansträngningssynkope: Perifer vasodilatation med fast CO leder till minskat MAP som leder till minskad cerebralperfusion
Hjärtsvikt (HS): Utflödehinder och diastolisk dysfunktion leder till lungödem, speciellt vid ökad hjärtfrekvens (p.g.a. minskad VK-fyllning). Symtom är dyspné, paroxysmal nokturn dyspné (PND), ortopné

Tecken

Allmänt: Graden av blåsljud reflekterar inte alltid sjukdomens allvarlighetsgrad
Mellansystoliskt blåsljud: Crescendo-decrescendo blåsljud. Kraftigt ejektionsljud (grad II–IV) med hög tonhöjd. Hörs bäst (punctum maximum) över den höger (eller vänster) övre delen av eller vänster sternalrand (HÖSR). Strålar ut till höger clavikel och över carotiskärlen (särskilt a. carotis communis dextra). Har en musikalisk kvalitet vid apex cordis (holo-systoliskt: Gallavardin-effekt). Ökar med passiv benhöjning och minskar vid stående och Valsalva. Vid hypertrofisk kardiomyopati med dynamiskt utflödeshinder minskar blåsljudet vid benhöjning och ökar vid stående och Valsalva
Ejektionsklick: Kan ibland höras efter S1 vid bicuspid klaff. Lågt pulstryck, brakio-radial fördröjning, ihållande PMI
Allvarlighetstecken: Sent blåsljud, paradoxalt delad andraton (S2) eller ohörbart A2, pulsus tardus et parvus (svag och sen puls vid palpation; fördröjd/långsamt stigande carotispuls), S4 (kardiell hypertrofi); stigande och kraftig ictus cordis. Palpabel vibration vid HÖSR eller i arteria communis carotis, fremissement

UTREDNING OCH DIAGNOS

Diagnos

Aortastenos verifieras med dopplerekokardiografi

EKG

Har låg sensitivitet. Kan påvisa hypertrofi och/eller grenblock

Radiologi

RTG-cor: Kan påvisa klaffkalcifikation ± en bred truncus aorticus
Ekokardiografi (Doppler): Rekommenderas vid misstanke om aortastenos. Allvarlighetsgraden kan uppskattas

Belastningstest (Arbetsprov)

Används för utredning och bedömning. Asymtomatiska patienter definieras som de som kan uppnå 80 % av förväntad maximal hjärtfrekvens, utan att få symtom. En onormal reaktion på belastning är en operationsindikation

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Patienter med nyupptäckta blåsljud och misstanke om AS bör remitteras för dopplerekokardiografi. Remiss till specialist vid symtom ± tydlig hypertrofi

Behandlingsöversikt

Behandlingen beror på symtom

Farmakologisk Behandling

Indicerat om ingen indikation för operation föreligger. Hjärtsviktsbehandling vid behov

Kirurgi

Aortaklaffplastik är enda behandlingen som förbättrar prognosen. 50% får ökad AKA och minskad tryckgradient, men 50% får restenos efter 6-12 månader och ökad risk för peri-perkutan aortaklaffplastik stroke/aortainsufficiens

Copyright © medicinbasen.se 2016