Mitralisinsufficiens


Uppdaterad: 24/01/2016
Specialitet: Kardiologi
Synonymer
Läckande mitralisklaff, mitralisregurgitation, mitralisreflux
Andra stavningar
Latin/Grekiska
Insufficientia valvulae mitralis
Engelska
Mitral insufficiency (MI), mitral regurgitation (MR)

BAKGRUND

Definition

Mitralisinsufficiens (MI) indikerar retrograd blodflöde från vänster kammare genom en läckande mitralisklaff till vänster förmak

Epidemiologi

Vanligast förekommande behandlingskrävande klaffelet efter aortastenos

Etiologi

Mitralisklaffprolaps är den vanligaste icke-ischemiska orsaken (e.g. p.g.a. myxomatös degeneration av mitralisklaffen), VS-dilatation, ruptur av chordae tendinae, papillärmuskeldysfunktion (p.g.a. ischemisk hjärtsjukdom), medfödd insufficiens, reumatisk feber, endokardit, kollagensyntesfel (e.g. Marfan-syndrom, Ehlers-Danlos-syndrom), reumatiska systemsjukdomar (e.g. SLE)

Patofysiologi

Läckage leder till ett ökat tryck i vänster förmak samt ökad förbelastning i vänster kammare som leder till dilatation av vänster kammare och därefter hjärtsvikt (HS)

Predisponerande Faktorer

Vänstersidig hjärtsvikt (dilaterad vänster kammare), genomgången myokardinfarkt, genomgången reumatisk feber

Differentialdiagnoser

Aortastenos, VSD, tricuspidalisinsufficiens, hypertrofisk cardiomyopati

KLINISKA MANIFESTATIONER

Symtom

Akut uppkomst: Akut dyspné ± lungödem
Kroniskt förlopp: Ansträngningsdyspné (± vilodyspné,  ortopné), trötthet/orkeslöshet (p.g.a. minskad minutvolym)

Tecken

Pansystoliskt blåsljud med punctum maximum över apex som strålar mot vänster axill. Blåsljudet kan försvagas vid vänsterkammarsvikt. Ictus kan förskjutas lateralt vid dilatation är apex. Tecken till förmaksflimmer

Komplikationer

Akut mitralisinsufficiens: Lungödem, chock
Långsamt progredierande mitralisinsufficiens: Vänstersidig hjärtsvikt (och lungstas och pulmonell hypertoni), högersidig hjärtsvikt, förmaksflimmer

UTREDNING OCH DIAGNOS

Kriterier

Ekokardiografi ställer diagnosen

EKG

Undersökningen har låg sensitivitet. Kan påvisa förmaksflimmer (p.g.a. förstoring av vänster förmak), ± ischemiska EKG-förändringar

Radiologi

RTG-thorax: Kan påvisa tecken på stas, förkalkning av mitralisklaffen, dilatation av VS, ± dilatation AS
Ekokardiografi: Dopplerultraljud bekräftar diagnos. Kan även kartlägga etiologi och identifiera patienter med den högsta komplikationsrisken

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Initial utredning sköts av primärvården. Remiss till ekokardiografi vid nytillkommet blåsljud hos vuxna

Behandlingsöversikt

Farmakologisk symtomatisk behandling. Patienter med NYHA klass 2 bör utredas för utredas för kirurgi

Egenbehandling

Patienter med måttlig till allvarlig mitralisinsufficiens bör begränsa sin aktivitet och undvika maximala belastningar

Farmakologisk Behandling

Vid hjärtsvikt: Exempevis ACE-hämmare, diuretika, digoxin, β-blockerare
Vid förmaksflimmer: Antikoagulantia

Kirurgi

Kirurgi är indicerat vid NYHA klass 2-4. Metoderna inkluderar klaffplastik eller klaffbyte

PROGNOS

Allmänt

Prognosen beror på allvarlighetsgrad och etiologi men är god vid bevarad vänsterkammarfunktionen

Copyright © medicinbasen.se 2016