Vestibularisneurit


Uppdaterad: 14/02/2016
Specialitet: Otorinolaryngologi
Synonymer
Vestibularisneuronit, neurolabyrintit, ensidig vestibulopati, balansnervsinflammation
Andra stavningar
Latin/Grekiska
Neuronitis nervi vestibularis, neurotis vestibularis
Engelska
Vestibular neuronitis

BAKGRUND

Definition

Akut ensidig inflammation i nervus vestibularis (balansnerven) som leder till akut långvarig vertigo. Om labyrinten är involverad kan tillståndet även ge hörselnedsättning

Epidemiologi

Drabbar oftast vuxna i åldern 30–60 år. Det finns ingen könsskillnad. Kan i sällsynta fall drabba barn

Etiologi

Okänd orsak. Tillståndet förekommer ofta efter viral övre luftvägsinfektion och kan uppträda epidemiskt med flera fall i en begränsad miljö. Herpes simplex virustyp 1 (HSV-1) kan möjligen spela en roll.

Predisponerande faktorer

Viral luftvägsinfektion

Differentialdiagnoser

Perifer vertigo: Mb Ménière, benign positionell vertigo (BPPV), vestibularisschwannom, labyrintit, trauma, läkemedel (aminoglykosider, loopdiuretika, cisplatin, ASA, alkohol, opiater)
Central vertigo: Slaganfall (cerebrum, hjärnstammen, cerebellum), arteriovenösa missbildningar, tumör i hjärnstammen och cerebellum, multipel skleros, vertebrobasilarismigrän, fobisk postural yrsel

KLINISKA MANIFESTATIONER

Allmänt

Vestibularisneurit är ensidig. Detta innebär att obalans uppstår mellan de två vestibulära organen. Patienten har normal hörsel, nystagmus och ataxi men ingen tinnitus, medvetslöshet, dubbelsyn eller synfältsbortfall. Samtidig hörselnedsättning indikerar labyrintsjukdom
Allmänna tecken på perifer och central vertigo:
  • Central vertigo: Oftast långvarig, ofta nautisk, något lägesberoende, mindre av illamående/kräkningar och ringa hörselsymtom, andra symtom från hjärnstammen kan finnas
  • Perifer vertigo: Korta anfall, rotatorisk yrsel, lägesberoende, ofta illamående och kräkningar

Symtom

Akut debut med rotatorisk yrsel som ofta är kraftig i startfasen (även i vila). Ostadighet åtföljt av illamående, kräkningar. I början förvärras ofta symtomen av huvudrörelser. Obehaget minskar sedan efter hand. Den rotatoriska yrseln kan vara från några dagar till en vecka

Tecken

Spontannystagmus: Vanligen horisontell med en rotationskomponent. Ändrar inte riktning vid blickändring eller lägesförändring (som vid central vertigo). Nystagmus med snabb fas mot det friska örat påvisas i akutfasen
Falltendens: Patienten klarar att stå själv, men ”tippar över” mot den sjuka sidan. Gångdeviation och fall mot den sjuka sidan vid Romberg-test
Andra tecken: Nedsatt kalorisk reaktion på den ena sidan.

Komplikationer

Kronisk ensidig vestibulär nedsättning: Ses hos en stor grupp patienter. Patienterna får yrsel vid snabba huvudrörelser (e.g. vid promenad eller löpning)

UTREDNING OCH DIAGNOS

Diagnos

Typisk klinik med akut långvarig vertigo i frånvaro av andra neurologiska symtom och tecken, således en uteslutningsdiagnos

Radiologi

MRT-hjärna: Indicerat vid neurologiska symtom/tecken, plötslig yrsel hos patient med cerebrovaskulära riskfaktorer, vid nytillkommen, kraftig huvudvärk som åtföljer yrseln

HANDLÄGGNING

Vårdnivå

Oftast sjukhusinläggning med dropp (i.v.-nutrition) i det akuta läget. I lindriga fall vårdcentral eller akutmottagning

Behandlingösversikt

Symtomlindrande läkemedel, i.e. antihistaminer, antikolinergika, antidopaminämnen och GABA-preparat, kan ges akut dämpa yrseln. Därefter seponeras dessa läkemedel så snart patienten inte lider av kräkningar eftersom alla former av sederande medicin hämmar den centrala kompensationen och förlänger därmed sjukdomsförloppet. Kortikosteroider verkar ha effekt med snabbare tillfrisknande, kortare vårdtid och bättre utläkning. Alla patienter bör få vestibulära rehabiliteringsövningar

Egenbehandling

Vestibulära rehabiliteringsövningar

Farmakologisk Behandling

Kortikosteroider: Betametason (Betapred) 8 mg i.v. dag 1 därefter prednisolon (Prednisolon) 60 mg p.o./dag, dag 2–5. Alternativt prednisolon (Prednisolon) 50 mg i 5 dagar därefter nedtrappning under 5 dagar
Antiemetika: Ondansetron (Zofran) 8 mg 1 x 2, meklozin (Postafen) 1 x 1-2
Antivirala medel: Finns ingen besvisad effekt

Referenser
1. Hansen S, Cayé-Thomasen P, Boesen J, Thomsen JC. Neuritis vestibularis. Ugeskr Læger 2008; 170: 1809-15. PubMed
2. Theil D, Arbusow V, Derfuss T et al. Prevalence of HSV-1 LAT in human trigeminal, geniculate, and vestibular ganglia and its implication for cranial nerve syndromes. Brain Pathol 2001; 11: 408-13. PubMed
3. Theil D, Derfuss T, Paripovic I et al. Latent herpesvirus infection in human trigeminal ganglia causes chronic immune response. Am J Pathol 2003; 163: 2179-84. PubMed

Copyright © medicinbasen.se 2016